Way out west - Fredag

Andra dagen kom och vi var något trötta, något bakis men glada ändå. Vi köpte frukost på ica och spenderade förmiddagen på varsin säng fram tills det var dags att ta spårvagnen mot vår andra festivaldag. Vi såg Father John Misty och gömde oss i skuggan (och var mycket nöjda över detta vilket kanske syns på ovanstående bild..).
 
Efteråt tog vi mat och dryckespaus, åkte tillbaka till vandrarhemmet och peppade inför kvällen och drack gin/rom/öl, blev glittriga och åkte tillbaka mot Slottsskogen för att dricka öl och skynda oss in för att se:

Florence + the machine! <3 En sån jävla queen.

Natten fortsatte med Rhodes på folkteatern. En förvirrad spårvagnsresa. En promenad över götaälvbron. Jonahtan Johansson och öl i fint sällskap. Och en nattlig promenad till Scandinavium för att äta mat på vägen hem till vandrarhemmet när natten var över och våra kroppar väldigt väldigt trötta.Och när klockan passerat halv fem och vi hamnat i våra sängar fick vår andra festivaldag vara över. Medan en sista nästan redan hunnit börja.

Way out west - Torsdag

I torsdags blev det äntligen dags för vad vi gått runt och längtat efter hela sommaren: Way out west! Efter en för min del totalt sömnlös natt mötte jag upp Mathilda och Tina för att släpa med oss vår packning mot busstationen och bege oss upp och iväg mot mitt älskade Göteborg.


Tids nog efter att ha hunnit med både armbandsuthämtning och incheckning på vandrarhemmet, samt druckit lite gin och russian, så tog vi vagnen bort mot Slottsskogen. Peppade, glad och precis lagom varma..


Det var ungefär lika mycket kö som det var varmt. Lite lagom alltså.. 


Efter att ha sett Belle & Sebastian såg vi Future Islands vilket var precis lika bra som, om inte bättre än, på Hultsfred 2012. 


Efter att ha ätit lite mat framför The war on drugs och kikat på Kygo en sväng från ölområdet gick jag och såg Susanne Sundfør med Mathilda. Vilket ärligt talat var så jäkla bra.
 


Och framåt natten tog vi oss bort till Gothenburg studios för att invänta Noonie Bao och Låpsley som fick avsluta vår första festivaldag innan det blev dags att promenera hemåt i natten. För att sedan somna på ca 1 sekund efter att inte ha sovit på över 40 timmar. 

Let's go way out west

Klockan närmar sig fem och det är 45 minuter tills alarmet ska ringa. Ändå kan jag inte sova. Har inte sovit en blund på hela natten trots att jag varit så trött och inte tagit en endaste liten nap.

Men idag är det i alla fall dags.
Dags för mig och dessa två fina tjejer att åka mot Göteborg och way out west. Och trots sömnbristen är jag så himla himla pepp. Och sömnbrist lär det bli mer av, så det är bara att gilla läget, gå upp och ta en dusch och packa det sista. Om några timmar åker vi.
Äntligen!