Amason 2015-12-11

I lördags bar det äntligen av ner mot Lund. Efter att ha haft denna tripp inbokad i kalendern i över tre månader var peppnivån ganska hög. 
 
Efter ca 1,5h resa var vi framme och åt, likt för tre år sedan när vi såg the vaccines, kinakäk. Promenerade genom stan hem till Tinas kusin Billy som vi skulle sova hos efteråt för att dricka gin och invänta konsertdags.
 
När vi väl tagit oss till Mejeriet visade det sig dock att vi var 2,5h tidiga och tog beslutet att hitta någon varm plats att spendera denna tid på. Efter många om och men hamnade vi på en fin restaurang där vi delade en flaska rödvin för att fördriva tiden. Vi kände oss något missplacerade men hängde kvar tills det var dags att återvända till Mejeriet.
 

Först ut på scen var förbandet Dolce. Och för att citera vad Tina sa dagen efter är det svårt att förstå hur den där stora rösten kunde komma ur den där lilla munnen. 
 

Alltså. Amason. Amanda Bergman.
Vi blev nog lite kära. Det var en riktigt riktigt bra spelning. 
 
Efteråt bestämde vi oss för att strunta i ölen och gick istället på jakt efter mat. Hamnade en timme senare på ett litet skräpigt kebabhak och åt sämsta kycklingtallriken. Men någon timme senare låg vi nedbäddade under delat täcke i Billys soffa och allting kändes rätt bra ändå. 
 
Dagen efter var vi något trötta och hade som tur var bokat en eftermiddagsbuss hemåt. Så vi hade gott om tid att dra oss under täcket innan det var dags att klä på sig och få i sig lite mat innan bussen gick. 

Cirka två timmar senare vaknade jag med en sovande Tina på min axel och traskade hemåt för att duscha och se på¨Musikhjälpen som just börjat. Ytterligare fyra timmar senare satt jag med ett glas rödvin hos hyresvärden och skrev kontrakt, men varför inte liksom! Hur som helst: en mycket bra helg!

Kommentera här: