Fredag, fredag och en massa musik

Vaknar i en varm säng och djupt ner i högen av kuddar. Är ledig. Känner ett lugn för första gången på länge trots stressen över kommande tentor och orosmoment som ligger och skaver. De finns fortfarande kvar, fortfarande där i en väntan på att få trycka sig på igen. Men inte här, inte i sängen en ledig morgon med  ny musik (One Direction och Lars Winnerbäck) på repeat och en vilohelg som väntar. 

Vill plugga, städa, skriva, gå promenader, vara produktiv och samtidigt unna mig vilan framför filmer och serier i sängen för att bli fri från den envisa hostan en gång för alla. Vill så mycket samtidigt som tröttheten också är stor. Det får den vara. Om jag så bara hinner med hälften av det jag tänker mig att jag vill så är det okej det med. 

Nästa helg väntar Stockholm, om exakt en vecka sitter jag på tåget upp och är på väg för att spendera helgen med Bella, bo på hennes soffa i Hornstull i två nätter och äta god mat, dricka drinkar, gå ut en sväng och bara ha det fint och bra. Sen träffa Emil en sväng också innan det blir dags att åka hemåt inför en ej efterlängtad tentavecka som jag i nuläget inte ens vill tänka på. Men med en sån helg framför mig är det helt klart värt att spara på krafterna den här helgen och bara längta efter nästa. 

Tinas bilder från förra fredagen när vi gick på gasque med tema och jag kom direkt från nittiotalet.

Annat bra just nu: 
• Att vi ser Amason på Mejeriet i Lund om exakt 8 veckor imorgon
• Att bästa Markus Krunegård kör en akustisk turné i vår och han kommer till och med till Halmstad. Dit jag och Tina ska gå tillsammans förstås. /förhoppninsvis blir det fler också 
• Att Håkan Hellström spelar nästa år. Ja alltså, väldigt blandade känslor kring detta dock. Glad över att få se Håkan igen efter vad som kommer att bli tre år sedan sist eftersom vi gick på kent istället samma dag som han spelade på Ullevi föra året. Samtidigt kan jag tycka att Ullevi redan är gjort, att det vore finare med "vanliga" spelningar nu, flera stycken liksom. Men hur som helst så är det ju ändå Håkan.  

 

Kommentera här: