Tina Gigi Äikäs

Grattis på födelsedagen Tinisen, Grisen, Mumin! Du må vara totalknäpp emellanåt, rentav irriterande ibland. Men du är också en av de snyggaste, roligaste och bästa människorna i mitt liv.

Presenter kommer senare, fast det vet du redan. Tills dess, en liten sammanfattning av några av de bästa sakerna som hänt oss sen vi träffades för sex år sedan.

Vi har varit på festival, första gången Hiltsfred 2012 när vi just börjat bli vänner på riktigt.
Vi har varit på otaliga frösafester tillsammans genom åren. Varit med om folk som trillat av taket, slått sig så ambulnsen fått komma och dansat tills vi (bokstavligen) stupat och skrapat upp knän.
Spenderat ett fantastiskt nyår tillsammans.
Stått ut med livet tre år på gymnasiet.
Hängt i London samtidigt en stund.
Och sedan börjat Högskolan tillsammans!
Vi har tagit otaliga selfies och du har obviously bytt färg ganska många gånger genom åren.
Vi har förstås varit på ännu mer festival ihop.
Gått på gasquer ihop.
Ja till och med skaffat glasögon tillsammans.
Spenderat en vår med att gå på konserter: Krunegård, Bryant och Llojd inom loppet av en månad.
Sen blev det bestämt att kollektivet skulle förändras och på något jävla sätt övertalade jag dig till att flytta in. Kanske för att jag visade alla fördelar så som mysiga balkongmiddagar.
Sen dess har livet varit tio gånger gosigare större delen av tiden. Att ha sin bästis under samma tak är fan det bästa man kan tänka sig. För det mesta.
Ja, du har liksom till och med börjat hänga med familjen. Fikor med mamma, öl med pappa och Cissi.
Faktum är att du är rätt så himla bra. Det finns liksom ingen annan som jag gjort så mycket med. Ingen annan som jag har över 60 st sjuka videos på i min telefon. Och det älskar jag dig för.

Så grattis på 22-årsdagen. Snart ska vi fira med grille och mys, livemusik och kul. Och om bara drygt en vecka firar vi igen i Göteborg. Du och jag grisen, du och jag.

2016-08-15

Efter ännu en dag som mestadels har spenderats i sängen framför serier går min hjärna på högvarv igen. Under dagen tycks jag mest ha reflekterat över saker som att min magont de senaste dagarna troligen beror på mängderna citron- och ingefärsdryck jag druckit, att pizzan från gårdagen helt klart blir godare om man värmer den i ugnen istället för mikron, etc... Men nu när det serieavsnitt som var tänkt att vara kvällens sista tagit slut, då börjar hjärnan arbeta. Tänka på hösten, skolan, kent och turnén, allt som ska hinnas med och hur fasen allt faktiskt ska hinnas med. 

Men också på nästa år. Hur nästa år är året då saker och ting kommer att förändras igen, på ett alldeles nytt sätt. Tänker på allt som kommer att hända. Som att jag kommer att läsa min sista termin innan jag tar examen från språkvetarprogrammet. Kan verkligen inte wrap my mind around hur fasen det gick till, hur jag är så himla nära att ha läst en hel kandidat på högskolan. Och sen. Allt jag vill göra. Som att åka på semester med Tina när vi båda är fria från skolan. Hur jag vill åka till så himla många ställen, göra så mycket, uppleva saker. Och hur jag kanske faktiskt börjar känna att jag nog vill plugga mer och att jag vill våga söka utbildningar som jag inte har en aning om ifall jag kommer att komma in på. Allt det där känns läskigt men fantastiskt på samma gång men samtidigt ger det också ny energi, ny ork till att ta sig igenom skolan den här hösten med en längtan efter allt som väntar sedan.