Emelie J.

Efter ännu en dag som mestadels har spenderats i sängen framför serier går min hjärna på högvarv igen. Under dagen tycks jag mest ha reflekterat över saker som att min magont de senaste dagarna troligen beror på mängderna citron- och ingefärsdryck jag druckit, att pizzan från gårdagen helt klart blir godare om man värmer den i ugnen istället för mikron, etc... Men nu när det serieavsnitt som var tänkt att vara kvällens sista tagit slut, då börjar hjärnan arbeta. Tänka på hösten, skolan, kent och turnén, allt som ska hinnas med och hur fasen allt faktiskt ska hinnas med. 

Men också på nästa år. Hur nästa år är året då saker och ting kommer att förändras igen, på ett alldeles nytt sätt. Tänker på allt som kommer att hända. Som att jag kommer att läsa min sista termin innan jag tar examen från språkvetarprogrammet. Kan verkligen inte wrap my mind around hur fasen det gick till, hur jag är så himla nära att ha läst en hel kandidat på högskolan. Och sen. Allt jag vill göra. Som att åka på semester med Tina när vi båda är fria från skolan. Hur jag vill åka till så himla många ställen, göra så mycket, uppleva saker. Och hur jag kanske faktiskt börjar känna att jag nog vill plugga mer och att jag vill våga söka utbildningar som jag inte har en aning om ifall jag kommer att komma in på. Allt det där känns läskigt men fantastiskt på samma gång men samtidigt ger det också ny energi, ny ork till att ta sig igenom skolan den här hösten med en längtan efter allt som väntar sedan.