Emelie J.

Det känns som att jag har pausat hela livet den här hösten. Att allt som inte rör uppsatsskrivande och kentkonserter har fått vänta. Tina skämtade häromdagen och frågade vad man gör med mig när jag är hemma, "vad äter du? vad gör du? behöver du tvättas?". Jag längtar efter att ha mer tid för henne, mer tid hemma, mer tid till allt som jag ibland känt att jag missat eller inte haft tid till de senaste månaderna.

Men samtidigt har mycket bra hunnit hända också. Vi har fått in Hilda i kollektivet och lilla familjen är komplett igen. Är så oerhört glad att jag har dessa människor att komma hem till. Människor att skratta med och ibland åt (men bara snällt, nästan), att kolla på julkalendern med, dricka för mycket kaffe med, ja alltihop. De är så bra, min lilla familj. Har dessutom hunnit gå ut och dricka öl, gå på julmarknad och bo på hotell i min egen stad.

Nu är det redan 6 december och 11 dagar kvar tills sista kentspelningen någonsin. Snart åker jag till Stockholm och när jag kommer hem igen är det nästan jul.

Tills dess lär det bli tyst här, igen. För allt jag skriver om nu handlar bara om kent och det får stanna på innanhimlenfallerner.webblogg.se