Emelie J.

Trots att värmeböljan inte är över än och det är nästintill trettio grader varenda dag nu så kan jag inte släppa känslan av att sommaren snart är över. Trots att sommaren kan ha alltifrån en till två månader kvar om vädret bara vill så ser jag redan yllekoftor, dr martens, skolböcker och ruggiga gråa morgonar framför mig. Missförstå mig inte, lika mycket som jag älskar sommaren så ser jag, till viss del, fram emot hösten också. Mot gyllengula och röda löv, timlånga fikor och varma soppor.

 

Kanske är det mesta bara så att sommaren har varit en enda stor förvirring, och när den väl släpper bit för bit så inser jag just hur mycket av sommaren som faktiskt har gått, utan att veta hur jag spenderat den. Jag vet ju att det varit en bra sommar men alla dessa fina minnen som skapats har lagt sig på hög där bak någonstans som inte fått plats bland alla paniktankar och all förvirring kring livet, framtiden, känslor och sådant som bara är svårt att tyda och ha bra svar på. 

Fick beskedet till högskolan för bara några veckor sedan och kom in, satt på en buss med Isabell som också kommit in på sitt förstahandsval och vi var så himla glada, kunde inte låta bli att gå runt att skratta arm i arm och bara vara lyckliga. En lycka som med all sin rätt var sann men som också övergick i förvirring och panik bara kort därefter. "Ska jag stanna i Halmstad i TRE ÅR?" Ja, det var väl kanske min första, största tanke kring det hela. En tanke jag försonats med och kommit fram till inte är så illa trots allt, för att jag ju vet vad jag vill. Men det är stort, det är det verkligen. 

 

Så trots att sommaren försvinner i väg i rasande fart så är jag redo för nästa steg. Jag har fått träffa så många nya vänner, gått på möhippor, spelningar, druckit vin i parker och spenderat kväll efter kväll på uteserveringar som Tillsammans. Har åkt upp till Göteborg, sprungit runt i natten med Isabell och ätit kilovis med jordgubbar.  Samtidigt har jag också hunnit förvirra mig i känslovärlden, hittat någon som känts rätt men varit fel och fått släppa taget igen. Skaffat en ny mailvän och saknat mina bästa londongirls och stockholmare något helt otroligt. I sin helhet så har det ändock varit fint, en fin sommar som trots allt inte är över än. För vem vet vad som väntar bara alldeles just runt hörnet.