"det märks att du mår bättre"
Äntligen. Äntligen är det sommarlov och ett år på socionomprogrammet är gjort. Nu är det fritt från plugg och dags att lägga fokus på jobb istället. Började mitt vikariat i tisdags, två vakna nätter i rad. Av det kan jag konstatera att: jobba natt är inte min grej. Men det gick bra ändå. Och nu, efter två nätters jobb och en (om)tenta så har jag äntligen vilat ut och ska snart börja på middagen inför kvällen då Hannah kommer över till oss för att dricka vin.
Tre bra grejer:
- Har efter alla år av plattande och lockande börjat inse att det är rätt gött att bara skita i det där totalt och låta håret vara, det är ju trots allt lockigt och fint ändå.
- Min hy har äntligen börjat bli bättre (även om den har en bit kvar till att må riktigt bra), vilket också inneburit att jag slutat med foundation. Gött!
- Pratade med läkaren på psykiatrimottagningen i måndags efter att ha ätit mina antidepressiva i drygt tre månader för att prata om hur det har gått. Om eventuella biverkningar, om sömnen och ångesten, om måendet rent generellt. Hon sa "det märks att du mår bättre". Och jo, det gör jag. Så himla skönt.
